jag går nedtryckt i två alldeles för grova skor…

…det börjar visst bli höst,
men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror,
jag vet att du sa fel och hela stan vet om det känns det som,
nu faller löv, det blåser på, jag säger KOM

kom så ruttnar vi ihop på alla veta bättre typer som ska säga hur man gör

det finns ett ord för det jag lider av men jag har glömt det nu,
det där att komma på försent vad man borde ha sagt,
och du vet hur det känns, det vet väl jag, jag har känt dig, jag är van,
jag borde sagt igår vad jag kom på häromdan, men nu är allt för sent nu är det gjort, nu är det glömt, nu är du dömd

några smulor till duvorna min vän
till en värld, till ett land, till en stad, till mitt liv

(Lasse, något bearbetad)

Mödrars gråt

Mödrars gråt
Mödrars gråt är mödrars gråt
Fäders sorg är sorg så tung
Systrars tårar är lika bröders tårar
Barnens undran, den största undran
Farväl av make är farväl för svårt

Tillägnad Samira Hardo Gharib

Hon är vuxen men grät som ett barn

Hon är vuxen men grät som ett barn

Hon är vuxen,
men grät som ett barn.

Hejdlöst snyftande,
höll med späda fingrar,
vitnade knogar,
så hårt det inramade fotografi.

Hon bar det,
hon höll det,
höll sin bror.

Jag torkade hennes tårar,
kände hennes sorg, när
hon bar sin bror.

De bar ut honom,
till hans sista vila.

Han var vuxen,
lämnar efter sig ett litet barn.

Han var ung,
hans mor grät över sitt barn.

Tony Maher Gharib ~ må du vila i frid

låt mörkret vara dag

kalla ljuset natt,
låt mörkret vara dag,
lys med ficklampan i de dunkla vrårna för att hitta mitt jag.

är styrka egoism?
är frihet ensamhet?
jag undrar hur det är o söker den som vet.

När andra vill ha sol

När andra vill ha sol längtar jag efter regn.
När andra välkomnar ljuset önskar jag om mörker.
När andra lever är jag död.