Långt före den jobbiga och världssämsta boken Alkemisten dök upp på alla topplistor och tungor läste jag en annan av Paulo Coelhos romaner; Veronica decides to die. Den gillade jag så mycket att den fick mig att resa till Ljubliana, Slovenien. Nu har boken blivit film. Jag ser fram emot att se den.
Det blev Illuminati juni 21, 2009
Jahopp, om man kommer lite för sent till biografen och ska köa i kilmoterköer för biljett kan det hända att man inte hinner till den film man hade tänkt se. Så det blev ”Änglar och demoner” istället för ”Terminator”. Säga vad man säga vill om sånt skräp, det finns något kittlande i konspirationer som dessa…
Jag summerar Dan Browns alster som följande; Da Vinci, boken bättre än filmen (som jag zapp-tittade på). Änglar och demoner, filmen bättre än boken (som jag inte ens orkade avsluta).
Det regnar alltid i Provence april 26, 2009
Igår såg jag Det regnar alltid i Provence, en fransk Agnès Jaoui-film som gav mig en lagom stund av time-out från allt som mitt liv innehåller. Jag gillade filmen, det var absolut inte en knock-out men fin och vacker i sina porträtt av människor och miljöer. Det skönaste med att masa sig iväg till biosalonger och själv välja ut vilken film jag ska se är att till skillnad från när jag TV-slö-soffan-zappar framför amerikanskt hollywoodskräp får se något som berör mig, talar till mig och förser mig med något. Dialogen är inte alltid förutsägbar och dramaturgin ibland lite annorlunda. Igårkväll var det dessutom de bästa skådespelarinsatser jag sett på länge. Agnès Jaoui var klart bäst. Ninos tyckte hon var så bra att hon kändes som ”på riktigt”.
Män som hatar kvinnor april 10, 2009
Det finns många män som hatar kvinnor. Några bilder av hur de kan uppträda gestaltas i Stieg Larssons Män som hatar kvinnor. Det är så äckligt och vidrigt och disturbing att jag inte orkar skriva om det egentligen. Jag såg filmen igår och vill ändå säga att den var helt ok. Som alla andra befarade jag att den skulle vara kass eftersom film så många gånger är kass – men tvärtom. Jag tyckte den grejade allt, varenda biroll sköttes snyggt, miljön perfa, intensiteten och tempot asbra med dess lugna passager varvade med panik. Jag mådde dåligt av den, det betyder att filmen – i den mån en film kan – gör boken rättvisa.
Darbo d’hubo filmhit i Mesopotälje februari 4, 2009
Darbo d’hubo var lite kulig, det måste jag erkänna. Ja alltså filmen ”Kärlekens väg” som är första assyriska filmen någonsinn som går upp på bio. Tusen saker i filmen kunde gjorts bätte. Men ändock, det är en milstolpe, en fantastisk prestation och en riktigt rolig filmupplevelse. Riktigt kul är det också att den drar så mycket besökare att biobossen väljer att låta den gå ytterligare en vecka, och sedan ytterligare en och därefter kanske ytterligare en. O han är helt begeistrad, ”så mycket folk, den går så bra, utsåld, klirr klirr”.
Darbo d’hubo januari 15, 2009
En assyrisk film går upp på bio i Sverige. Det är smått historiskt! Imorgon har Darbo d’hubo (=kärlekens väg) premiär i Hallunda, Sthlm. Läs mer här. Kom dit kl 18 och mingla runt innan filmen börjar klockan 19. Jag hoppas det finns biljetter kvar för jag har inte skaffat mina än!
Jag hoppas det går vägen för Darbo d’hubo.
Fyra filmtips är bättre än fem dåliga filmer december 8, 2008
Mina favoritfilmer för tillfället är:
A touch of spice (grekisk) – god, underbar, vemodig
Anthony Zimmer (fransk) – spännande, snygg, cool
Water (indisk) – stark, tragisk, politisk
Veer-Zara (indisk, bollywoodstyle) – hjärtslitande, vacker, magnifik
Vilka är era favoriter?
