Det blir inte lika mycket bloggande nu som tidigare. Vad är det ett tecken på? Att jag inte vill, inte hinner eller inte vågar skriva? Förmodligen är det minst två av de tre angivna skälen…
Idag är jag trött och väldigt inspirerad av gårdagens Prince of Assyria på Berns. Wow, vad han är bra. ”Ärlig” sa en kär vän i sällskapet. Ja jag tror jag håller med henne, det han gör känns ärligt, det han ger oss känns äkta. Prince of Assyria – en bland många kära Ninosar – ger förhoppningsvis ut sitt album till hösten.
En som gav ut – sitt beryktade rosévin – redan igår var den franska champagnekungen. Han gjorde inte lika starkt intryck som Prince of A, men nog satte han en liten guldkant på gårdagskvällen.
Jag trivs bland assyriska prinsar och franska champagnekungar, och än mer med de kära som dök upp från ”förr”.
